• Maria Zayani

Har du koll på din stresskurva?

Uppdaterad: feb 12

Oftast när man är under långvarig stress lägger man inte märke till det själv. Ovetandes gasar man på, tills kroppen tillslut säger stopp. För att nå balans behöver man därför först veta vart i stresskurvan man befinner sig, för att sedan navigera sig hälsosamt framåt.


Stresskurvans olika stadier

Prestationsmodellen som kallas för Yerkes-Dodsons lag utvecklades av psykologerna Robert M. Yerkes och John Dillingham Dodson år 1908. Kortfattat visar den att ett visst mått av stress är nödvändigt för att prestera optimalt och vara produktiv.












Första delen före uppförsbacken, kallas för låg prestation. Det är en form av understimulans eller inaktivitet. Den kan visa sig genom känslan av att känna sig uttråkad. Långa perioder med för låg stresshalt är skadligt, likaså långa perioder med för höga stresshalter.


Mittpunkten är vad man eftersträvar och vad som är del 2 av modellen. Här har stresshalten ökat och är på en jämn nivå. För att stå kvar på toppen längre perioder behöver man balansera aktivitet och passivitet dv.s. prestation och återhämtning dagligen. I detta stadie känns dagarna överlag balanserade, hanteringsbara och meningsfulla.


Slarvar man med återhämtningen kan man över tid hamna i del 3 av kurvan. Det är här stressen har blivit långvarig eftersom man har presterat utan att balansera med kvalitativ vila. Långvarig stress bryter bokstavligt talat ner kroppen, det är de som gör att vissa tillslut hamnar i utmattning. För höga halter av stresshormonet kortisol kan även över tid bl.a. skada HPA-axeln, som ansvarar för att stresskurvan ska fungera väl. Läs mer om HPA-axeln i artikeln Stress, den hormonella berg- och dalbanan.


Varför är det viktigt att veta sitt utgångsläge?

För att att undvika utmattning är det viktigt att ha kännedom om hur läget ser ut idag. Medvetenhet är a och o. Balans sker vid jämnvikt mellan att gasa och bromsa. Ibland måste man gasa mer och andra gånger behöver man bromsa. När det sker ett samspel mellan aktivitet och passivitet mår kropp och sinne som bäst.


Var och en behöver veta vart man befinner sig i sin stresskurva för att finna acceptans om sin nuvarande plats.




Symptom du ska på allvar

Kroppsliga symtom kan vara tecken på långvarig stress, men även beteenden och tankar. Här är några du bör ta på allvar ifall de är återkommande.


  • Magont

  • Huvudvärk

  • Ledvärk

  • Ljud och ljuskänslighet

  • Ångest

  • Oro

  • Svårt att prioritera

  • Hetsig

  • Virrig

  • Svårt att känna empati

  • Ledsen

  • Glömsk

  • Sömnsvårigheter

  • Trötthet som inte går att sova bort

  • Yrsel

  • Värk i nacke och axlar

  • Tryck över bröstet

  • Irritation

  • Muntorrhet


Listan är lång med flera kännetecken. Reflektera och skriv en lista på vilka som är återkommande för dig. Kanske har du några utöver listan? Fundera även över ifall du oftast känner dig glad, motiverad, lekfull eller orolig, nedstämd, frustrerad om dagarna? De enkla svaren visar dig vart på kurvan du befinner dig.


Vill du dela med dig av dina svar i kommentarsfältet? Då behöver du först registrera din mail här ovan. Har du några frågor eller vill kontakta oss så når du oss enklast på info@varvaner.nu


 

VARVA NER

Digitala tjänster I Sverige

Prenumerationsformulär

  • Facebook
  • Instagram

©2020 by Varva Ner