• Maria Zayani

Stress, den hormonella berg- och dalbanan

Uppdaterad: jan 16

Låt oss berätta att du är inte är ensam med att vilja ligga kvar i sängen och snooza helst i en hel vecka. En undersökning som gjordes över landet år 2018 visade att hela 16% i åldersgruppen 16-84 år upplevde långvarig stress. Det är nästan 1/5 utav alla som deltog. Statistiken visade att majoriteten var kvinnor, men männen var inte långt ifrån. Utmattningssyndrom eller utmattningsdepression är diagnoser som utvecklas allt oftare hos personer som inte återhämtar sig från stressen. Detta beror på att stress inte bara påverkar psykiskt, men också fysiskt.


Stress, vår nya folksjukdom

Cirka 40% av alla sjukskrivningar beror på svår reaktion på stress och de allra vanligaste anledningen till långtidssjukskrivning är på grund av stressrelaterad ohälsa. Stress är i grunden inte farligt, utan tvärtemot livsnödvändig för människans evolution. Den blir ohälsosam enbart när den blir långvarig med brist av vila och återhämtning. Det finns många olika symptom på ohälsosam stress. Några av dom är sömnbesvär, dåligt minne, spänningshuvudvärk, migrän, ångest, koncentrationssvårigheter, oro, nedstämdhet, tarm- och magproblem, trötthet, halsbränna, lukt, ljud och ljuskänslighet, känslolabilitet, nedsatt immunförsvar, inflammationer, muskel- och ledvärk.


HPA-axeln är den fysiologiska förklaringen av stress

Den fysiologiska förklaringen som sker vid stress görs med HPA-axeln som står för de engelska orden Hypothalamus (Hypotalamus), Pituitary (hypofysen) och Adrenal (binjurebarken). HPA-axeln visar hur stress först börjar med att utsöndra ett hormon som heter corticotropin (CRH) från hypotalamus, vilket är den delen av hjärnan som är kopplad till bland annat blodtryck, ämnesomsättning och sömn. Därefter sänds signalerna vidare till hypofysen som i sin tur börjar producerar hormonet adrenokortikotropt (ACTH). Detta förs vidare och stimulerar utsöndringen av binjurebarkens hormoner som är adrenalin, noradrenalin och kortisol. Över tid så kan för höga nivåer av stresshormonet kortisol trötta ut binjurarna men också avaktivera kroppens naturliga förmågor för självläkning, påverka tillväxten av nya hjärnceller, minskar produktionen av serotonin och testosteron m.m.



Det är oftast ambitiösa personer som hamnar i utmattning

Sanningen är att vad som helst kan trigga igång stressystemet. Människan upplever stress beroende på hur den tolkar sin tillvaro, men forskning visar att det ofta är ambitiösa människor med prestationsbaserad självkänsla som hamnar i stressproblematik. Den kan visa sig genom att man sätter höga krav på sig själv och ofta på bekostnad av sin hälsa.


Att leva i de moderna samhället med normen att vara framgångsrik i alla aspekter gör att många försöker hålla flera bollar i luften. Dessutom blir linjen mellan fritid- och arbetsliv tunnare, där det ena överlappar det andra.


Andra omständigheter som att ha dåligt socialt stöd, familjesvårigheter, ekonomiska bekymmer, skilsmässa, egen sjukdom och dödsfall påverkar stresshalten oftast i högre grader enligt Peter Währborg som är sociolog, leg psykolog och professor i beteendemedicin.


Skapa balans mellan aktivitet och vila

Det är viktigt att skapa balans mellan aktivitet och vila för att må och fungera bra över tid. I balans är man mer samlad, uppnår bättre resultat och tar klokare beslut. Detta påverkar flera aspekter i ens liv som exempelvis relationer med nära och kära, självkänslan, arbetet, sömnen och framför allt hälsan.


Vetenskapliga studier har visat att avslappningsövningar bland annat ökar produktiviteten, förbättrar koncentrationen, förminskar övergångsbesvär och reducerar ångest. För att bevara en välfungerande hormonell cirkulation i HPA-axeln så är samspelet mellan aktivitet och vila det mest grundläggande.



5 tips för att nå balans:


1) Öka kunskapsbanken - Du har säkert hört citatet "kunskap är makt" som i detta sammanhang stämmer bra. När man begriper ämnet mer, förstår man också betydelsen av återhämtning vilket kan bidra till ökad motivation för att prioritera hållbar hälsa.


2) Ta reda på ditt utgångsläge - Var och en behöver veta vart man befinner sig i sin stresskurva för att finna acceptans om sin nuvarande plats. Därefter kan man sikta framåt med ett hälsosamt synsätt.


3) Utveckla din kroppskännedom - Med ökad medvetenhet om sin kropp kan man reglera fel kroppsbelastning och onödiga spänningar som skadar och tar energi.


4) Testa dig fram - Börja med att prova det som lockar dig mest. Ge nya metoder en chans och se vart de tar dig.


5) Planera regelbunden nedvarvnings tid - Börja med att sätta rimliga mål. Det viktigaste är ha en regelbundenhet i sin praktik. Starta exempelvis med 5-20min per dag för att sedan successivt trappa upp.


De kommande fem veckorna kommer vi att kika närmre på varje punkt. Har du några tankar eller funderingar så skriv i kommentarsfältet eller maila oss på info@varvaner.nu - Varva Ner

 

VARVA NER

Digitala tjänster I Sverige

Prenumerationsformulär

  • Facebook
  • Instagram

©2020 by Varva Ner